Highlights tangerar debutplattan.

Dansbandsåret 2008 har börjat häpnadsväckande starkt.
Först överraskade Fernandoz med sin bästa platta på 13 år.
Sen debuterade nykomlingarna Shake med ett album som golvade en hel kritikerkår och jagade upp en ny publik.
Och nu har Andreas Wistrand ringt in sina vapendragare i Highlights för uppföljaren till 2005 års självbetitlade debut-cd.
Nya "Vi lever om natten" (ER Records) lägger en perfekt matta av sköna och dansanta dansbandsbomber. Highlights tangerar debuten och tar upp kampen med Blender som tyngsta popdansband.
Andreas Wistrand är utan tvekan den bäste dansbandssångare Sverige haft sen Magnus Carlssons storhetstid i Barbados. Han har rösten, looken, charmen och det är en gåta att fler inte har upptäckt Highlights.
Kanske kommer det stora genombrottet nu med ”Vi lever om natten”?
Bandet, som haft Andreas Wistrand i spetsen sen starten 2004, har presterat en riktig partyplatta och går ut stenhårt med singelsläppta Herreys-tolkningen ”Varje liten droppe regn”. Det fortsätter i samma stil med tolkningar av andras låtar, eget material och nyskrivna låtar av toppnamn som Calle Kindbom, Thomas G:son och producenten och Casanovas-sångaren Henrik Sethsson.
Som helhet känns ”Vi lever om natten” lyxigare och mer påkostad än debuten. Flera av de tolv sångerna innehåller stråkar och soundet är mer gitarrbaserat än tidigare. Highlights har lämnat delar av pojkbandsstuket bakom sig, vuxit upp och blivit lite tuffare, lite farligare på ett tilltalande sätt. Det påminner ganska mycket om Surrounds fenomenala debutalbum ”Varje steg du tar” från 2006.
Andreas Wistrand sjunger bättre än nånsin och går från tufft rockposerande i ”Varje gång jag ser dig”, skriven av bandmedlemmen Christian Lindholm, Anders Nilsson och Johan Persson, över lättfotad och grymt svängig listpop i Bangles-covern ”Manic Monday” till bönfallande och smäktande tryckare i Pontus Assarssons och Jörgen Ringqvists sängkammarballad ”Se mig nu”.
”Vi lever om natten” är en förbluffande varierande och väl sammanhållen dansbandsplatta, och låtmaterialet håller enormt hög klass.
”The best part of me”, skriven av gitarristen Erik Anjou, börjar som bredbent Bryan Adams-rock (med ett intro inspirerat av ”Summer of 69”) och mynnar ut i en briljant falsettrefräng med Andreas Wistrand i toppform. Anjou och keyboardisten Christian Lindholms bidrag ger skivan ett personligt anslag och en viktig känsla av exklusivitet. Erik Anjou är heller ingen oäven sångare, och sjunger bland annat det starka egenkomponerade titelspåret.
Fler influenser: Henrik Sethssons och Pontus Assarssons ”Vart vi än går” är som en hybrid mellan Jimmy Janssons allra smartaste Gessle-pop och Magnus Uggla, med jublande körer och klockren stämsång. Och även Jimmy Jansson har ju en låt som innehåller strofen ”jag brukar ha tur”...
Samma sorglöshet återkommer i svängiga klacksparken ”Summer Nights”, skriven av T Johansson, A Johansson och Vincent Degiorgio, som tidigare skrivit låtar åt folk som A Teens, Helena Paparizou och Alcazar. Introt doftar av Yes mest kommersiella 80-tal, refrängen är en färgglad popexplosion och hela anrättningen anknyter till ett av debutens absoluta toppnummer, ”Still one up on love”.
Talangfulle låtskrivaren Patrik Eklöf bidrar med raka ”Angelica” och avslutningen med Sandra Oxenryd-duetten ”Du är det enda jag vill ha” är helt magnifik. Lite surt dock att de missat att nämna Sandra i konvolutet.
”Vi lever om natten” är en helgjuten dansbandsplatta. Om 2008 inleds så här starkt törs jag inte tänka på hur det ska sluta.

Andra bloggar om highlights, andreas wistrand, sandra oxenryd