21 oktober 2007

Rejält styrkebesked från Thorleifs.

”En dag i juni”, ”Gråt inga tårar” och ”Till Folkets Park”.
Thorleifs radar upp klassikerna på sin fullspäckade nya dubbel-cd ”Våra bästa år” (Warner/Mariann).
Rariteterna kryddas med sju helt nyinspelade låtar.
Och redan i början av 2008 utlovas nästa Thorleifs-album.
Det är ett av de riktigt stora dansbanden som återkommer på skiva när Thorleifs nu inleder skivhösten på allvar.
”Våra bästa år” är det folkkära bandets första livstecken på cd på sju år.
Nya dubbelalbumet är ett rejält styrkebesked från det 45-årsjubilerande dansbandet. I sju helt nya låtar visar de vilja till utveckling, spelglädje och lekfullhet, samtidigt som det klassiska Thorleifs-soundet förvaltas med underbart blås.
Sångaren Thorleif Torstensson har kvar sin pojkaktigt ljusa änglaröst, lite äldre och med en attraktiv raspighet som då och då slår igenom. Intrycket är att orkestern är på väg att ta revansch efter halvbesvikelsen med ”Ingen är som du min kära” från 2000.
Det har gått sju år.
Det är dags för sju nya låtar.
Självklart är det Thorleifs nya material som väcker störst intresse – klassikerna kan vi ju redan utantill.
Det är Magnus Ugglas parhäst Anders Henriksson som producerat de nya sångerna tillsammans med Thorleif Torstensson. Henriksson jobbade med bandet i slutet av 70-talet senast, men är nu alltså tillbaka i producentstolen.

Vi som hoppades på en duett med Magnus Uggla fick vänta förgäves, men visst märks det bitvis vem Anders Henriksson jobbat mest med. I ”Gång efter gång” och ”Varenda gång” dyker omisskännliga Uggla-oh-oh-oh-intron upp. Soundet är fräscht, luftigt och lättlyssnat och flera av de sju nya låtarna håller mycket hög klass.
”Varenda gång”, skriven av Danne Attlerud och Thomas Thörnholm, är en dansant och lättfotad tuggummischlager, och ”Gång efter gång”, skriven av Attlerud, Björn Axelsson och Herbert Trus, minner om Cleo & Grabbarnas bästa stunder.
Mats Larssons och Åsa Karlströms ”Skicka mig ett vykort” är en stillsam dans i sommarnatten, och den mest traditionella av de nya sångerna.
En fiol smyger sig in i refrängen och förgyller ytterligare.
Steinar Storm Kristiansens, Karin Hemmingssons och Thorleif Torstenssons ”Sakna och aldrig glömma” är den kanske mest udda av de nya låtarna. Den inleds med att Thorleif talar sig igenom första versen, och mynnar sen ut i en oemotståndligt smäktande sjungen refräng av så klassiskt snitt att man tycker sig ha hört den miljoner gånger förr.
Jag kan se Torstenssons slängkyssar till publiken framför mig där han står i ett hav av rosor i en svartvit och knastrig journalfilm från 30-talet.
Starkt.
Inga nya Thorleifs-låtar utan änglar i refrängen. Här är det en drabbande sak med titeln ”(Låt mig bli) Din egen ängel”, skriven av Kent, Andreas och Sara Mattsson i samarbete med Eva-Lena Carlqvist. Texten är en liten flickas bön till Gud om att bevara henne genom natten, och balanserar skickligt nära det banalas gräns, men är omöjlig att inte ta till sig.
”(Låt mig bli) Din egen ängel” lyfts av stråkar och är förmodligen det närmaste en psalm Thorleifs kommit någon gång.

Bäst av de nya låtarna är låtskrivarveteranerna Elisabet Lords och Tommy Gunnarssons mästerliga ”Vi ses igen”. En oväntat modernt arrangerad schlager som kommer att tas emot med öppna armar av skivpubliken.
”Vi ses igen” är förföriskt enkel till sin natur och klockorna ringer in våren: ”Vi ses när blommorna slår ut”, sjunger Thorleif Torstensson.

Min enkla uppfattning är att Thorleifs bästa album är ”Till Folkets Park” (Mariann) från 1987. Den placerade sig högt när jag vid millennieskiftet sammanställde en lista över århundradets bästa dansbandsalbum.
Därför är det med glädje jag upptäcker att flera låtar på ”Våra bästa år” hämtats från ”Till Folkets Park”, bland annat Mikael Wendts och Christer Lundhs titelspår, som jag fortfarande blir väldigt munter av att höra.
Thorleif Torstensson har själv skrivit kommentarer i cd-häftet till var och en av skivans 44 låtar, och det ger förstås mervärde. Han vittnar om svårigheterna att sålla bland orkesterns skattkista till låtarkiv: ”Om du saknar några, så gör jag det också, minst 50!”, skriver sångaren i häftet.
Om ”Till Folkets Park” skriver han att den borde vara de svenska folkparkernas egen nationalsång - och det är bara att hålla med.
Thorleifs radar upp klassikerna på ett långt, långt pärlband:
”Kurragömma”, ”Farväl” och ”Nu kommer tårarna igen” från 70-talet, nutida nummer som Just D-samarbetet ”Tre Gringos”, ”Du gav mig kärlek” och ”En liten ängel”, men också mer udda spår som ”Drömmarnas tid är förbi” från 1988 och svåråtkomliga debutsingeln ”Ra-ta-ta” från 1970, med oemotståndlig text av Stikkan Anderson.
På sin hemsida utlovar Thorleifs dessutom ett helt nytt studioalbum redan i början av nästa år.
Det, mina vänner, kan bli en riktig lyssnarfest!


Foto: www.thorleifs.se, Martina Wärenfeldt, Växjö

Andra bloggar om , , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar