Tretton rätt för "Julskivan".

Dansbands- och schlagereliten sluter upp bakom ambitiösa skivprojektet "Julskivan" (Milk Music).
Eller vad sägs om helt nyskrivet låtmaterial med Arvingarna, Barbados-Chris, Sandra Oxenryd, Magnus Bäcklund och Shirley Clamp?
Ett drömprojekt för låtskrivarna Kim Wessel och Micke Håkansson, som skrivit merparten av de tolv nya sångerna. Och lovvärt, dessutom, eftersom delar av intäkterna går till antimobbningsprojektet Friends.
Till och med Sven-Bertil är här!
Julen är en högtid som ovanligt väl passar den gråtmildhet som är en del av den svenska dansbandstraditionen. Jag har verkligen ingenting emot det, hur kan gråtmildhet och allvar nånsin anses vara fel?
På ”Julskivan” öppnas alla dörrar på vid gavel, alla ventiler och spjäll ställs upp, en flod av stråkar väller in, en mur av ljud, glockenspiel, gospelkörer, det är stort och rymligt och det är plats för alla känslor julen kan väcka – allt från den enklaste glädjen till den djupaste ensamheten, eftertanke och längtan till någonting större, alla dem som man någonsin brytt sig om och den frid som övergår allt förstånd.
Nordman har till och med en äkta kyrkorgel i sitt bidrag ”Julen för mig”, en psalmliknande hymn med doft av Cecilia Vennerstens ”Det vackraste”, skriven av Mats Wester och Dan Attlerud. ”Julen för mig” är den enda av de tolv sångerna som inte skrivits av Kim Wessel och Micke Håkansson. De båda låtskrivarna har verkligen gjort ett hästjobb med själva hantverket!
Hur de burit sig åt för att få Sven-Bertil Taube till studion övergår mitt förstånd. Det är imponerande. I den gemensamma stödlåten ”Tiden är vår” – där alla de medverkande artisterna sjunger - nöjer han sig med att deklamera ”Ljuset är här nu” i bästa Jan Malmsjö-stil, ta över Skansen omedelbart, tack!
Men några spår senare är Taube tillbaka i den andlöst vackra duetten ”Glädjens tid” med unga stjärnskottet Frida von Schewen. Hon sjunger ljuvt och klart som en ny Sanna Nielsen och spelar på alla de rätta känslosträngarna: ”Jag var ett litet barn men alla minnen lever än”, sjunger hon.
Jag slipper gärna Magnus Bäcklunds gapiga röst i vanliga fall, och tittar bort när han tornar upp sig i kritvitt på stans annonstavlor, men jag måste medge att han passar ovanligt väl in på ”Julskivan”. I duetten med Gladys Del Pilar (varför är hon inte en stor internationell artist?), ”Under stjärnan som lyser inatt”, är han oväntat nedtonad och det är en välgörande förändring för Bäcklund, som annars uppvisat en ohälsosam svaghet för stämbandstöjande John Farnham-rock sen tiden i Fame Factory.
Förtiåringar som tror att de är tjufem har å andra sidan alltid provocerat mig.
Fame Factory-kollegan Sandra Oxenryd har skivans kanske starkaste sång med den vackra balladen ”I morgon”, som handlar om en mors kärlek till sitt barn. Musikalartisten och REA-stjärnan Jan Åström har tidigare haft en tendens till att spela över, men i avslutande balladen ”Vinterland” ligger han perfekt i röstläge. Viola, cello och oboe samsas i det påkostade arrangemanget, Åström ger sitt yttersta och visar både ömhet och styrka.
”När julen kommer” är Arvingarnas lyckade bidrag, ett av de mer poppiga inslagen på en skiva som har en musikalisk bredd med julen som sammanhållande tema. Dogge från Latin Kings rappar mysigt med barnen i ”Tre vise männen”. Barbados-sångaren Chris Lindh låter mer än nånsin som Magnus Carlsson i den moderna dansduetten med Velvet, ”Merry Christmas”, som trots sin titel är en låt med svensk text.
Storsångaren Frank Ådahl – en av de bästa i Sverige om ni frågar mig – gör comeback i Orup-svängiga duetten ”Ljus” med Gunilla Backman från musikalen ”Mamma Mia”, och det är två röster som passar tillsammans. ”Vi vill ha ljus, ljus, ljus”, sjunger de.
Det är också väldigt roligt att höra poplegendaren Tommy Ekman på skiva igen. Han har dessutom agerat exekutiv producent för ”Julskivan”. Ekman sjunger duett med Kayo i den varma ”Himlen har landat”, som byggs upp till ett mäktigt crescendo där Norrö Gospel Choir bryter in som en starkt lysande sol som bara trycker alla moln åt sidan.
Brolle Jr dyker upp som ömsint duettpartner till Shirley Clamp i ”Gott nytt år”. Hans Gardemar spelar piano och würlitzer-orgel och när Brolle Jr släpper fram Elvis-rösten kan det inte bli så mycket annat än ett gott nytt år.
”Julskivan” innehåller inte en enda dålig låt, det är en av de mest sammanhållna skivor jag hört de senaste åren och det är imponerande att ett så pass ambitiöst projekt rotts iland så starkt.
Tolv julsånger och ett fett bidrag till Friends-kampanjen.
Det blir tretton rätt för ”Julskivan”.

Läs mer om ”Julskivan” här

Foto: Jessika Asp (Sandra Oxenryd), Michael Karlsson (Sven-Bertil Taube), Denise Pettersson (Gladys Del Pilar), Peo Hedin (Frank Ådahl).

Andra bloggar om: julskivan, sandra oxenryd, frank ådahl, sven-bertil taube, gladys del pilar, artisteliten